Tillägg till Augusta Dahlbergs släkttavla:
Darelierna


De släktled, som redovisas i Augusta lovisa Pehrsdotter-Dahlbergs an-
tavla, har med ett undantag inte kunnat förljas längre tillbaka än till tiden
för sekelskiftet 1600/1700. Detta beror på att kyrkobokföringen i Sverige
regelmässigt ej förekommit tidigare än från slutet av 1600-talet. Visserli-
gen hade biskoparna vid detta århundrades ingång ålagt prästerna att göra
anteckningar om födelser och dödsfall, men antingen har föreskriften ej åt-
lytts eller har anteckningarna utförts på så sådant sätt, att de slarvats bort
eller av annan anledning förekommit, kanske genom eldsvådor. År 1686 blev det
emmelrtid i lag föreskrivet, att kyrkböcker skulle föras, och denna lag
synes ha blivit åtlydd framemot ovannämnda sekelskifte eller strax därefter.
Vid mina undersökningar om Härja- och Daretorpssläkten har jag i landsarki-
vet i Göteborg påträffat kyrkböcker från 1600-talets slut endast från Härja
och daretorp i Skaraborgs län och från Od i Älvsborgs län.

Det undantag, som ovan antytts, rör släkten Darelius från Daretorp och
Härja. Namnet kan härledas från stamfaderns hemort Daretorp. I släkttavlans
äldsta generation förekommer namnet Johan Darelius, som var bonde och bru-
kade kyrkojorden Stommen i Härja. hans hustru hette Johanna Johansdotter.
Makarnas födelseår är okända. Johanna Johansdotter dog den 3 mars 1728; hon
"avsomnade" enligt den terminologi, som användes, när i någon mån bemärkta
personer i socknen avled. I detta fall har det varit frågan om en familj, som
stod församlingens prästerskap nära. Dödboken omtalar även dagen för Johan-
nas begravning. vanligtvis brukar det annars räcka med en anteckning om att
den eller den "dödde", "blev död" eller bara "begrofs". Ingen anteckning
finns om Johans dödsår, men säkerligen levde han, när Johanna dog, efter-
som hon vid sitt frånfälle står som hustru och inte som änka. Johan Da-
relius var en betrodd man i sin hembygd, vilket man förstår därav att han
synnerligen ofta är antecknad som fadder till nyfödda och döpta barn.

Johan och johanna hade flera egna barn. Äldst var sonen Nils, född
1697. Nummer två var dotter maria, född 1699, som antavlan visar. Hon
blev gift med bonden oluf Nilsson, även han brukare av gården Stommen ef-
ter svärfadern. Det är kanske i någon mån anmärkningsvärt, att Maria förutom
med fadersnamnet Johansdotter en gång benämnes med den femininböjda formen
av släktnamnet, d v s Darelia. Det skedde vid anteckningen om hennes död år
1773.

Nicolaus Anders Settergren (1825 - 18879 har sammanställt en förteckning
över en del bemärkta svenska släkter, där även darelierna är med. (Verket finns
i maskinskriven kopia på Landsarkivet i Göteborg.) Som stamfar för den släk-
ten anges bonden Johan Anders Pettersson från torkelsryd i daretorp. hans
äldste son, Nicolaus Anders, blev år 1649 student vid Åbo akademi i Fin-
land (grundlagt år 1640 och förmodligen "beskyddad" av guvernören där greve
Per Brahe d y ; denne hade även bl a Wästergötland i hemlandet som förläning,
vilket kanske kan förklara, att en yngling från detta landskap förlade sina
studier i det avlägsna Åbo). Nicolaus Anders belv pastor i Härja 1652 och
sedermera kyrkoherde där. han avled 1683 och efterlämnade fyra söner och tre
döttrar. Det kan med stor säkerhet antagas, att bonden Johan Darelius på
Stommen, maria darelias fader, var en av Nicolaus Anders söner och att föl-
jande anteckning i dödboken från Härja för år 1708 gäller hans moder: "2 au-
gusti begrofs salig kyrkoherde nicolaus Darelli efterlefverska vid namn An-
nika Johansdotter".

Av kyrkböckerna och av Settergrens släktförteckningar kan man utläsa, att
en av Nicolaus Anders söner blev löjtnant. han "afsomnade" 1725 74 år gammal.
En annan son var kyrkoherde Petrus Nicoalus Darelius i Daretorp, född 1655
och död 1728 73 år gammal. En av döttrarna har gift sig och flyttat från
hembygden, och två har avlidit där i ungefär samma ålder som de ovannämn-
da bröderna. En av sönerna finns det ingen anteckning om. Vad som är känt om
Maria Darelias fader är härom reovisat. han gifte sig troligen 1695 el-
ler året därefter, och var han då i 30-årsåldern, så var han född omkring
1665, fjorton år efter familjens äldsta barn och kanske yngst i syskonska-
ran.

I Svensk Uppslagsbok har namnet Johan darelius blivit uppmärksammat med
en kort notis. Den avser emellertid inte bonden Johan Darelius i Härja utan
hans farbror lagläsaren med samma namn- Som vice häradshövding under läns-
herren greve Per Brahe d y fungerade han som domare i olika domsagor i
norra Älvsborgs län åren 1668 - 1681. Vilken utbildning han hade för de-
na verksamhet är inte känt. kanhända räckte det med de kunskaper han even-
tuellt hade inhämtat i Skara Domskola samt med länsherrens tjänst för-
värvad erfarenhet. Uppgifterna om lagläsarna, som var många, är hämtade
ur Sveriges Lagsagor av Eric Asklund.

För den släktintresserade kan det möjligen vara av intresse att veta,
att lagläsaren Johan darelius och hans hustru Elisabet hade en son, som
belv kyrkoherde i Od, där även fadern var bosatt under sin verksamma ålder
och därefter. Kyrkoherden hade med sin hustru karin Rhyzelia en son, Johan
Anders, som blev den förste överläkaren vid Serafimerlasarettet i Stock-
holm. Han var även medlem av Collegium Medicum (den tidens medicinalstyrelse)
och adlades med namnet af Darelli av konung Adolf fredrik. Den släkten ut-
slocknade på 1830-talet. Johan af Darelli och Johan Darelius dotter maria
var sålunda sysslingar, och det var Marias son, skräddaren Sven, som antog
namnet Darell. (se antavlan!)


Göteborg den 13 dec. 1974
Oskar Dahlberg